Ullared – en hatkärleks relation

”Jag önskar mig ett besök på Ullared i födelsedagspresent”, säger den snart 24-åriga dottern.

Hon är sambo i en mysig lägenhet och mitt i ”cocooningdelen” av sitt liv. Som vanligt har jag svårt att neka min förstfödda någonting och det gör att jag denna tisdagsmorgon befinner mig i bilen på väg mot den halländska metropolen. För säkerhets skull har jag även stoppat in min 78-åriga mamma i bilen och därför blir första stopp i Bjärred. Där ska cityslick Mini bytas mot Runas mer familjeorienterade bil. Allt för att få in så många gula plastpåsar som möjligt (ni som varit där vet vad jag menar…). Känslorna inför resan har pendlat från ”hur ska jag hinna med detta mitt i hösthetsen” och ”jag behöver ju verkligen ingenting”, till en allt mer förväntansfull ”Ullaredsfeber”. Denna försöker jag rättfärdiga med att jag behöver ju ändå duschcreme, tvål, tvättmedel, värmeljus… Och som alltid förtränger jag den logistiska utmaning all förvaring utgör i min minimalistiska lägenhet – i alla fall när det kommer till skåp och garderober. Här ska handlas!!!

Egentligen är jag en van Ullaredsresenär, men hysch, det får man ju inte berätta. Som en sådan har man en viss taktik. I den ingår att äta på vägen. Gärna på McDonalds, man gör ett sista stopp i Falkenberg innan man svänger av på vägen som leder till Köpcentrat med stort U.

På vägen upp småpratar vi i bilen. Jämför inköpslistor. Dottern, som för inte så länge sedan beskyllde mig för att leva som en tonåring med för stor plånbok(!!??) har en ordentlig lista med mycket städgrejor på. Min mamma ska handla julkappar och själv, själv ska jag hitta fantastiska fynd till hemmet och ABSOLUT, ABSOLUT inte handla fler kläder!! Vi kollar kön på Ullareds-appen och konstaterar belåtet att vi har valt en bra dag och ju närmare vi kommer desto mer infinner sig fyndfebern.

”Där Lotta, en ledig parkering”, skriker min mamma upphetsat och vi gör oss beredda för kundvagnsracet nerför backen, vilket genomförs i god fart trots min mammas lite knaggliga gång.

11696709_977421512301068_411716812_n
UllaredsLAGEN är hård men rättvis. Tvekar man i gången är hälsenorna i fara… !

In genom dörren. Där stoppar de rutinerade, det vill säga vi och ställer nochanlant två kundkorgar under kundvagnen. Samtidigt som vi förfasar oss över de som har tänkt att köra sin kundvagn mellan gångarna. Man kör sin kundvagn så LITE som möjligt, detta är den oskrivna Ullaredsregeln. Ännu starkare är UllaredsLAGEN. Du må aldrig stå med din kundvagn mitt i en gång och se vilsen ut!! Då blir du omkörd, överkörd, sönderkörd utan pardon! De värsta lagbrytarna är nästan alltid medelålders män, med olycklig uppsyn. Nästan som om de hellre skulle vilja vara var som helst, utom just här?

Julpapper, juletiketter, stora feta godisdelfiner, duschcreme…rafs, rafs, rafs. Men vänta det har inte ens gått fem minuter och jag skulle ju inte handla så mycket. Vad är det som händer? Det vet jag egentligen. För Ullaredsbesöken omfattar ett par fasta stadier och just nu befinner jag mig i stadie ett.

Stadie ett

Ettan karaktäriseras av stor entusiasm. Så roligt att vara här och så billigt. Lika bra att handla lite fryspåsar och deodoranter att lägga på lager. Bekvämt att ha hemma, kan ju räknas som förbrukningsvaror. Jag älskar fortfarande mina medmänniskor och har (visst) överseende när de är i vägen. Detta stadie brukar hålla i sig ända in i damavdelning (med en avstickare för det obligatoriska köpet av herrstrumpor ). Där börjar ett litet uns av samvetet att gnaga. Jag skulle ju inte handla några kläder. Men en svart långkjol för 49.50 kan väl knappast räknas, eller hur?

Stadie två

När vår lilla trio återförenas befinner jag mig fortfarande i stadie ett. Men hjälp, dottern har gått in i tvåan. Nu är goda råd dyra. Stadie två omfattar trötthet orsakad av akut blodsockerbrist. Klockan har hunnit bli ett och vi måste äta. NU! Tyvärr har halva mängden av Ullareds besökare gått in i stadie två samtidigt och kön till cafeterian är lång och långsam. Kärleken till mänskligheten är över och jag är beredd att fälla de som tränger sig med ett snabbt slag med rullen av julpapper.

Stadie tre

Tre bakade potatisar och lite kaffe senare är vi återigen redo. Stadie ett infinner sig igen och kundvagnen fylls på. Vi går ner till djuravdelningen och provar ridjackor och handlar kattmat. Baaammm. Stadie tre. ”Vad gör jag här?” Herre Gud, hur mycket har jag egentligen handlat för?” Behöver jag detta eller ska jag lämna tillbaka ALLT?” Det är i detta stadie jag börjar gå och lägga tillbaka saker och måste med stor skam måste erkänna att det inte alltid hamnar på rätt plats. Så den som hittar ett rostfärgat halsband med ett stort löv på hästavdelningen, ja, det var jag som la det där. Och den fina, fina ridjackan för 365 kronor är inte längre att tänka på. Nu hägrar missmodet runt hörnet.

Stadie fyra

12168175_977421528967733_2077699188_n
Fick fysiskt hindra Runar från att slita upp tågsetet och rädda 3-åringens jul.

Stadie tre håller i sig ett tag. Ända till heminredningen faktiskt. Puuuh, dags för stadie fyra. Då halar jag åter upp inköpslistan, letar glas och vaser som inte finns. Handlar vykort och stearinljus. Tvekar mellan olika tallriksunderlägg till Runar och tar båda. Och det är ofta där i stadie fyra som samtalet eller sms:et kommer. ” Jag hörde du skulle till Ullared om du fortfarande är kvar skulle du då vilja handla?? Den här gången handlar det om leksaker till en 3-åring. På något sätt piggar det upp mig och jag tar ny sats och attackerar leksaksavdelningen med full kraft. Med den vädjande mamman i luren väljer vi ut tre fantastiska byggsatser från BRIO och hennes julklappsångest är avklarad i ett svung och jag känner mig åter som en god människa.  Riktigt roligt att få köpa leksaker igen – speciellt när jag slipper betala.

Stadie fem

Det är dags att gå till kassan och hjärtat börjar klappa lite. Hur mycket har jag handlar för? Jag ser tusenlapparna fladdra förbi. Och som alltid blir det inte alls så mycket som jag tror. Ganska billigt faktiskt. Jag kunde ha handlat lite till! Till exempel den gröna ridjackan för 365 kronor. Samma visa varje gång, jag ångrar lite att jag inte tog allt det som jag ville ha.

Vi stuvar in i bilen vars baklucka fylls av gult, gult, gult. På vägen hem konstaterar vi att vi är väldigt nöjda med dagen, att vi bara har grälat (lite) en gång, att vi har fyndat stort, att vi klarat av att alla de stadier som ska gås igenom i precis rätt tempo och i lagom takt rullar bilen mot Malmö. Om man skulle ta ett besök igen innan jul, funderar vi?

Facebooktwitterlinkedinmail

5 thoughts on “Ullared – en hatkärleks relation

  1. Haha, ganska träffsäkert för de flesta. Jag har ju förmånen att ha vuxit upp 20 minuter från Ullared och sett deras fantastiska utveckling. Står aldrig i kö, då åker jag hem igen. Är aldrig där mer än max en timme (kassakö och betalning oräknat) handlar sällan kläder för jag ser inte skogen för alla träd. Undantag för träningskläder, trosor av hög slimmande modell (kostar 69 kr, motsvarande i Lund kostar 399 kr…) och kanske någon skinnjacka.

  2. Jag har aldrig varit i Ullared. Det närmsta jag har kommit är när jag ”ordbattlat” med någon där vi i lekfulla ordstormar helt ohämmat kört på för fullt. Exempel: Varför får inte jag vinna en å när Lars Winnerbäck? Varför får inte jag fälla ett träd när Agneta Fältskog?…………..och så den sista med lite hästanknytning: Varför får inte jag rida när Ullared ? Din upplevelse verkar ju vara väldigt behaglig, Lotta. Förutom att man bör ha något slags skydd för sina hälsenor. Annars får man läsa om skräckfyllda , jobbiga och väldigt stressiga upplevelser när det gäller Ullared. Personligen är jag väldigt nyfiken på fenomenet Ullared och skulle gladeligen kunna tänka mig en upplevelse där.

      1. NOT! Du kanske skulle skriva ett inlägg om mitt traumatiserande besök på Border Shop Lotta så det framgår med all tydlighet varför jag inte ska sätta mina ben på Ullared…

  3. Runar och jag på upptäcktsfärd i Ullared??? Jo, jo det hade nog varit en syn för gudar!!! Antagligen hade jag bara köpt en badmössa och en vattenpistol i ren trots eller också hade jag fyllt varuvagnen med saker från avdelningen ”onödiga inköp”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *