En överraskningarnas man

Gillar ni att bli överraskade, frågar jag mina kollegor en dag under lunchen?

Kyoto desu ne?
Kyoto desu ne?

Frågan är allvarligt menad och har ett speciellt syfte. Det är nämligen min födelsedag och Runar har sagt till mig att vara klar med jobbet kl 15. Då hämtas jag och sen väntar… Ja det kan faktiskt vara precis vad som helst! Lunchsällskapet är tveksamt. Överraskningar är kul, men man vill nog gärna veta lite vad som ska hända, ha lite kontroll! Bara en av de helt unga killarna tycker att det verkar hur kul som helst att vara helt ovetande.

Dags för Bio! Helt själva!
Dags för Bio! Helt själva!

Själv är jag lugn. Efter två år med Runar har jag inte bara accepterat att släppa kontrollen utan vilar tryggt i det. Det är nog en av de goda förutsättningarna för vår fantastiska relation, att lugnt kunna kasta sig in i det okända och gilla överraskningsmomentet. Jag har bara ett krav och det hänger ihop med min fåfänga…jag vill vara rätt klädd. Min mardröm är de där amerikanska filmerna, när huvudrollsinnehavaren stiger in i ett rum omålad med fett hår och joggingbyxor och så SURPRISE, där står hela vänkretsen för att fira. Det passar inte en primadonna!!  Men för övrigt har just den överraskningen varit EN av många. Det var förra årets födelsedag, när gamla och nya vänner plötsligt dök upp hemma hos Runar på lördagskvällen när jag var i färd med att förbereda mig för vad jag trodde var ett biobesök (i en ganska snygg klänning – tack och lov).

Överrraskningsmannen på Kagami, Drottningtorget
Överrraskningsmannen på Kagami, Drottningtorget

Den här gången blir det faktiskt bio. Eftersom vi är där redan kl 16 på eftermiddagen har vi salongen för oss själva. Det borde ni prova någon gång. Det är en lyxig och lite märklig känsla med två personer och en hel biograf. Och så behöver man inte smygpussas… Vi ser en stillsam, underfundig och varm film som heter Under körsbärsträden och bestämmer att det snart är dags för nästa Japanresa. Från bion ”leds” jag till Kagami, en häftig Japansk restaurang och kvällen avslutas i nya Skybaren på Clarion. Kvällen alltså, inte födelsedagsfirandet, för när denna tisdag börjar gå mot midnatt får jag veta att firandet ska fortsätta på söndag. Med ny överraskning och sen kommer det nog en lite present senare i veckan. Nyfikenhet är en dygd och Curiosity never killed this cat, så jag brukar kunna lirka alternativt tjata mig till att få veta vad som ska hända.

Med Runar har jag gett upp. Han är som en bergvägg alternativt vaksam väktare av den hemliga skatten. Man kan varken tjata, sura eller kittla sig till minsta lilla ledtråd. Istället lägger han ut en bombmatta av falska ledtrådar.

Japp - Bo Kaspers i Malmö live var det!
Japp – Bo Kaspers i Malmö live var det!

Så när söndagen kom krävde jag åter att få en klar bild av ”rätt kläder”! Det beviljas och jag kände mig hur snygg som helst när vi utan förvarning plötsligt befinner oss på konsert med Bo Kaspers Orkester – se förra blogginlägget. Också Presenten då, när skulle den komma? På torsdagen, mer än en vecka efter födelsedagen åker jag till Stockholm. Tidigt uppstigning och sen hemkomst. När jag vid halv nio tiden på kvällen stiger in i min lägenhet är något förändrat och utanför mitt fönster ligger en lång stege!? Sen ser jag den, tavlan, fem meter upp på min vägg sitter den. En underbart vacker bild på mig paddlandes kajak i solnedgången. Bilden är tagen av Runar och nu uppförstorad och upphängd. Jag älskar den! Men det kunde ha blivit fel…så Runar är nervös och det har han nog varit under hela den våghalsiga upphängningen. Det är inte bara kläde jag är petig med. Inne i mig bor också en liten estet-diktator och i mina minimalistiska, moderna etagevåning kan fel sak bli just väldigt fel (ja, ja, ja världsliga saker jag vet, men i alla fall). Men tavlan är vacker och hela tanken bakom gåvan rör mig till tårar.

Och jag blir lite filosofisk och minnen av andra Runaröverraskningar dyker upp: Japanresa efter första årliga mammografikontrollen, paddeltur i dubbelkajak i Ålesund, dubbelrum på läckert hotell med egen badtunna, rullkurs med kajak i julklapp (lite läskigt), Desigualklänning, helt underbar, efter skidresa, liten champagneflaska i tältet mitt ute i ödemarken. Stort och smått uttänkt med omtanke och levererat till mig med pojkaktig iver och charm. Jag lever med en överraskningars man och det är bara att hänga på.

Jag har även blivit hämtat med "häst" - '66 Mustang.
Jag har även blivit hämtat med ”häst” – ’66 Mustang.

Snart fyller han själv år och då vill jag överraska honom, så snälla tips och råd mottages tacksamt. Välkommen att viska i mitt öra.

Facebooktwitterlinkedinmail

One thought on “En överraskningarnas man

  1. Här kom ytterligare en dimension till bloggandet. Tack för den variationen. Ett jättefint litet kåseri som skapar feelgood i alla synliga och osynliga delar i kroppen. Den där Runar har många, många fina strängar på sin lyra. En finurlig man och människa. Men jag gillar din fåfänga Lotta. Den kvinnliga fåfängan som du beskriver är en egenskap som jag uppskattar och upplever som attraktiv. Ta den och kombinera den med lite djupa tankar och funderingar på livet sen spetsa till det med humor, överraskningar, omtanke och kärlek med utgångspunkt i från er fina och speciella receptsamling så har ni en modell som är helt unik. En unik modell som ger inspiration till er omgivning. Det behövs inget nyårsfyrverkeri där ni befinner er på Nyårsafton. Den värd och/eller värdinna som bjuder in er behöver inte tänka på nyårsraketer och smällare. Inte när det mänskliga fyrverkeriet Lotta och Runar finns i närheten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *