Varför ”Det Tredje Livet”?

Att utmana sig själv och att gå utanför komfortzonen är en viktig del i det tredje livet
Att utmana sig själv och att gå utanför komfortzonen är en viktig del i det tredje livet

OK. Ska inte tråka ut er med hur min vecka har varit, men kan konstatera att jag behöver ta ett allvarligt samtal med den där Lotta Törner, som bokar min kalender… Hade hon inte varit så trevlig, hade jag nog sagt upp henne.

Det tredje livet! Min mamma fyller 79 i år. För tjugo år sedan var hon färdig. Färdig med att ha fostrat tre lyckade (nåja) barn, gå till jobbet varje dag, grå vardag och en tillvaro som var ganska förutsägbar.

Nu flyttar jag till Spanien och börjar det tredje livet, sa mamma. ”Va?! Men? Nej! Inte ska väl du???” Sa vi barn i kör.

Vår rädda lilla mamma. Skulle hon inte snällt stanna hemma och ta hand om vår avkomma – hennes barnbarn – och möjligtvis åka till Kanarieöarna en gång om året?

Men se mamman hade andra, egna planer. ”Nu börjar jag mitt tredje liv.” Orden etsade sig fast i mig, tyngd av arbete, småbarn, huslån, parmiddagar, stenar i skon och allt annat som hörde den tiden till… Det tredje livet – då man får göra som man vill. Ligga vid poolen, i stolen, i solen.

Drygt två decennier senare frågar Runar, vad ska bloggen heta? 10 sekunders tvekan och sen vet jag. För nu är det vår tur. Tur att välja själv. Att vara glada, barnsliga och lite ansvarslösa. Att leva det tredje livet.

Sommaren innan jag separerade var full av tunga tankar. Är det så här mitt liv ska bli? Det var inte dåligt, men kändes grått och gränslöst förutsägbart. Någonstans fanns ett dröm om något annat, något mer.

Vaddå komfortzon. Vem hade gissat att det var stenar på stigarna?
Vaddå komfortzon. Vem hade gissat att det var stenar på stigarna?

Jag kommer aldrig att förhärliga eller förenkla min separation. Inte heller påstå att det är en lösning eller en förutsättning för ett ”tredje liv”. Vad det handlar om är att för många av oss kommer en tid ”efter barnen” som går att fylla med nytt liv. Jag vill uppmuntra och uppmana till att tänka till kring hur du/ni vill ha det. Och ge inspiration i massor. Det går att lära sig paddla havskajak, att rida terränghinder på Irland och att klättra upp på små berg i Norge. Och för dig som ryser av blotta tanken på allt detta – hitta din väg. Men framför allt går det att leva i ny glädje och förväntan inför morgondagen. Tack Runar – du har gett mig tillit!

När jag separerade, tänkte jag att kanske har jag 25 goda år till, som jag ville LEVA. Efter att det dessutom kom cancer i mellan, blev det till att leva HÄR och NU…Oooooops nu känner jag att floskelklockan ringer på full alarm… Men låt mig säg att vi provar; liv, här, nu. Och vem vet, det kanske blir ett fjärde och femte liv också. Att revolutionera åldringsvården inifrån känns som en spännande utmaning!

 

One thought on “Varför ”Det Tredje Livet”?

  1. Vi fick den här kommentaren via Facebook som jeg tyckte summerade det hela rätt så bra:
    ”Jag har inte läst alla era blogginlägg men har bara tolkat det tredje livet som nästa fas dvs har ingenting att göra med om jag lever med barnens far eller inte att göra. Jag tror det är viktigt att det tredje livet både innehåller mina behov och min partners behov, och de är kopplade både till mina barn, hans barn (eller våra gemensamma) och våra EGNA intressen. Det är de egna intressena som snabbast stryker på foten, och sen är det självklart att man drunknar snabbt i all den uppmärksamhet som barnen tar. Men det finns ett liv efter detta. Och det är det trejde livet….”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *